Mille

Jag har varit fruktansvärt opepp, men nu är jag tillbaka. Snyggare och starkare än någonsin förr!

Jag känner mig lite dum för att jag tycker att det är jobbigt att livet har så många val att erbjuda, när jag egentligen borde vara glad för att jag har så många val. Det är det som är det jobbiga. Lite av en "Ät nu, tänk på de fattiga barnen i Afrika"-situation. Från början var det mest de olika valen och deras konsekvenser som gjorde mig rädd, men nu är jag mest rädd för att jag inte tar tillvara på de val och möjligheter jag har. Och framförallt, tänk om jag väljer fel!

Plugga? Jobba? Utforska världen? Hitta mig själv?
Satsa? Bromsa?
Bo kvar? Flytta? Långt? Nära?
Lön? Bidrag? Lån?
Lågutbildad? Högutbildad?
Vad är högt och vad är lågt?
Pengar eller fritid?

Tänk på de fattiga barnen som inte kan välja vad de vill göra...






Btw, jag har spontanshoppat på IKEA och bl.a. fått en snyggare, helare och skönare skrivbordstol samt ett soffbord+sidobord som inte bara matchar soffan utan även dvd-hyllorna och skrivbordet. Har dessutom spanat in en matchande bokhylla samt ett köksbord+stolar som jag vill ha! wohoo!